I november 2002 deltog jag i min fรถrsta WPT (world poker tour) turnering som hรถlls pรฅ Lucky Chances casino, i Colma, Kalifornien. En mycket intressant fakta om Colma รคr att 90% av stadens tidigare invรฅnare รคr begravda pรฅ kyrkogรฅrdarna runt staden. Det รคr alltid lite obehagligt och nรฅgot konstigt att kรถra fรถrbi gravstenarna fรถr att komma till ett casino som heter “Lucky Chances”.
Vid den tiden var WPT fortfarande en relativt ny turnรฉ, sรฅ ingen fรถrvรคntade sig en sรฅ stor mรคngd mรคnniskor som dรถk upp pรฅ detta lilla casino den sรถndagsmorgonen. Nรคr jag letade efter mitt bord sรฅg jag hur WPT-kommentatorn Shana Hiatt intervjuade ingen mindre รคn Phil Hellmuth. Och var man รคn tittade sรฅg man pokerproffs รถverallt.
Nรคr jag hittade min plats hade korten redan bรถrjat delas ut. Precis nรคr jag satte mig ner, placerades Daniel “Kid Poker” Negreanu bredvid mig till vรคnster. Hans breda leende signalerade en mรคstare som visste att han snart skulle dominera allt vid bordet. Trots allt har Daniels karismatiska personlighet och vinnande spelstil gett honom berรถmmelse och miljontals dollar. Idag รคr han fรถrmodligen den mest populรคra pokerspelaren i vรคrlden.
Jag insรฅg att detta var en fantastisk mรถjlighet att lรคra mig nรฅgot. Och Daniel gjorde mig verkligen inte besviken. Han sรถkte efter action och spelade nรคstan varje hand. Jag bara tittade pรฅ hur Daniel vann pott efter pott. Han vann mot alla vid bordet, fรถrutom en รคldre gentleman.
Denna grรฅhรฅriga man hade ingen sett tidigare. Hans pokerstil avslรถjade att han inte hade mycket erfarenhet av spelet. Nรคr han bestรคmde sig fรถr att spela en hand, limmade han oftast bara in och synade sedan hela vรคgen till river. Ibland vann han, men oftast fรถrlorade han. Till allas fรถrvรฅning var den enda spelaren han stรคndigt vann mot Daniel Negreanu.
Fyra gรฅnger spelade Daniel Negreanu heads up mot denna gentleman. Varje gรฅng gick det likadant. Den รคldre mannen limmade in, Daniel hรถjde, alla andra la sig utom denna grรฅhรฅriga man. Daniel bettade varje gata, och hans motstรฅndare synade varje gรฅng. Vid showdown visades korten och varje gรฅng vann Daniels motstรฅndare med nรฅgon monsterhand.
Femte gรฅngen de spelade heads up i en hand, checkade Daniel bara river och frรฅgade: “Okej, vad har du den hรคr gรฅngen? รnnu ett set?”. Och han hade helt rรคtt nรคr hans motstรฅndare visade sitt set i รฅttor.
Efter nรฅgra hรคnder fick jag ett par tior. Vรฅr tidigare nรคmnda รคldre man var denna gรฅng UTG och limmade in igen. Eftersom jag var i tidig position limmade jag ocksรฅ in. Daniel hรถjde och vi bรฅda synade.
Jag mรฅste erkรคnna, jag var vรคldigt nervรถs nรคr jag spelade min fรถrsta hand mot Daniel. Fram till dess hade jag aldrig spelat mot en pokerproffs. Jag vet inte varfรถr, men jag trodde att han verkligen mรฅste ha ess.
Floppen kom med tre lรฅga kort, alla lรคgre รคn 8. Vi checkade bรฅda till Daniel, som bettade ungefรคr halva potten. Till min fรถrvรฅning la sig den รคldre gentlemannen. Jag hade รถverpar, men var vรคldigt skrรคmd. Jag ville lรคgga mig, men synade. Turn var รคnnu ett lรฅgt kort. Jag checkade igen, och Daniel bettade omedelbart igen. Detta var verkligen inte bra. Nu trodde jag verkligen att han hade ett par ess. Om jag synar denna bet, skulle jag ha satt in nรคstan hรคlften av mina marker. Vad ska jag gรถra?
Jag satt och funderade ett tag. Jag bestรคmde mig fรถr att fรถrsรถka hitta รคnnu en tia pรฅ river. Jag synade.
River var en Q.
Jag tittade pรฅ detta kort sorgset, hoppades att det kanske skulle fรถrรคndras. Hur kunde jag fรถrsรถka fรฅnga en av de tvรฅ รฅterstรฅende tiorna? Chansen รคr ju ungefรคr bara 24 mot 1. Jag insรฅg att jag hade fรถrlorat ungefรคr hรคlften av mina marker pรฅ ett dรฅligt beslut.
Sorgset, med en fรถrlorartons, sa jag: “Check”.
Daniel suckade lรคtt. Vรคntade. “Check”.
Vad? Hรถrde jag rรคtt? Daniel checkade sin vinnande hand?
Jag var chockad. Jag tog fรถr lรฅng tid att visa min hand, sรฅ Daniel visade sin A-K. Mitt pocketpar vann.
WOW! Jag slog Daniel Negreanu!
Jag vet att det bara var en hand, men det var fรถrsta gรฅngen jag spelade mot en pokerproffs. Jag kรคnde mig levande. Sjรคlvklart, lite senare รฅkte jag ut ur turneringen, men nรคr jag รฅtervรคnde hem fรถrbi de dรถda, var allt jag kunde tรคnka pรฅ den enda pokerhanden.
