Hur utnyttjar man motståndaren i praktiken när man spelar poker? För att göra det enklare, föreställ dig att du spelar ett en-mot-en-spel. Låt oss säga att floppen eller turnen vänds. Din nuvarande hand är inte viktig – kom ihåg, vi tänker nu på ditt handintervall (range) och motståndarens handintervall.
Huvudfrågan här är: hur balanserar vi vårt spel (range) för att bäst utnyttja motståndaren?
Lättare sagt än gjort. Denna fråga tvingar oss att överväga följande frågor som uppstår. Vilka svagheter i motståndarens spel kan vi utnyttja? Hur fördelar han sina bra händer? Är verkligen alla hans händer bra? Denna fråga kräver att vi integrerar all tillgänglig information om motståndaren för att begränsa hans handintervall. Den uppmanar oss också att överväga psykologiska aspekter, till exempel hur den andra spelarens satsningar ser ut när han har en bra hand.
Kom ihåg, vi vill spåra motståndarens bra händer så tydligt som möjligt genom att uppmärksamma dem och deras rörelser i motståndarens spel. Den andra spelarens bra händer visar oss var hans spel är starkt och etablerat. Så snart han avviker från sitt vanliga spelmönster, vet vi att han är svag.
Till exempel, om han, när floppen vänds, alltid gör check-raise och spelar snabbt med bra händer, men inte gör det i denna omgång, kan vi förstå att han är svag just nu och när turnen vänds, vet du att du måste attackera starkt. Du vill ju ordna ditt handintervall (range) så att du kan attackera motståndaren där han är svag och skydda dina händer från hans starka handintervall. Detta är ett mycket enkelt exempel, men det visar ett holistiskt synsätt på att utnyttja motståndaren.
Om du är en avancerad pokerspelare, verkar dessa idéer förmodligen bara intuitiva och välkända för dig, men att förstå dessa grundläggande saker tydligt och på ett begripligt språk är nödvändigt för att gå vidare till större och mer komplexa idéer.
