Tredje kapitlet: Aggression och det fjärde kortet “Turnen”
Låt oss återvända till den tidigare artikeln, där vi håller A♠6♠ i handen och på bordet ligger 9♠7♦3♣Q♠. Detta är en idealisk tidpunkt att fortsätta spela aggressivt. Varför?
Det fjärde kortet som vänds upp är idealiskt för oss ur många synvinklar. För det första ger det oss extra chanser – vi har nu tolv outs, medan vi med A6o bara skulle ha tre kvarvarande outs. För det andra är Q♠ ett okoordinerat överkort till floppen, vilket ger oss extra fold equity, i denna situation kommer motståndaren att vara mycket försiktigare med att fortsätta satsa om han till exempel håller 88. Denna kombination, som jämför våra goda chanser att vinna potten (pot equity) och vår fold equity (sannolikheten att motståndaren lägger sig), tvingar oss helt enkelt att fortsätta spela aggressivt när det fjärde kortet vänds upp. Här är en liten ekvation för att snabbare och enklare förstå hur man beräknar förhållandet mellan pottstorlek och fold equity.
VINSTCHANSER (winning equity) + FOLD EQUITY = AGGRESSION
Ibland kommer vi att ha så mycket winning equity att vi inte behöver mycket fold equity. Låt oss säga att vi har Q♥J♥, och floppen är T♥9♥2♣4♦. Vi har möjlighet att fullborda en färg och en öppen stege, så vår hand är så stark att det räcker att motståndaren lägger sig en liten del av sitt spelade range när vi gör en fortsättningssatsning för att denna handling ska vara lönsam. Å andra sidan, låt oss analysera en annan situation där vi håller 22 och floppen är 743Ar. Esset som kommer upp efter turn ger oss så mycket fold equity att vår lilla vinstchans med denna hand kompenseras av det faktum att motståndaren lägger sig en mycket stor del av sina händer. Det är därför många situationer inte är så enkla att spela. Vad om vi har A♠5♠ och floppen är 9♠7♦3♣T♠? Våra pot equity är bra, men turn minskar vår fold equity eftersom det fjärde kortet fyller många av motståndarens möjliga kombinationer som kan vara i hans spelade range. Även en hand som 88 har en mycket låg fold equity när turn kommer upp, eftersom motståndaren med en sådan hand har möjlighet att fullborda en stege. Förmågan att väga förhållandet mellan vår hands winning equity och fold equity är en oumbärlig uppgift för en pokerspelare.
Så snart vi inser att vi har en tillräckligt bra hand som har ett bra förhållande mellan winning equity och fold equity, kan vi fortsätta spela aggressivt. Oftast innebär detta att vi helt enkelt fortsätter satsa, eftersom detta är vår vanligaste plan om vi har en stark hand istället för en draghand. Men i vissa situationer är det bättre att checka och höja (check-raise) på turn. Vilka avgörande faktorer bestämmer att check-raise är bättre än en andra fortsättningssatsning (2nd barrel)?
1. Vår motståndare har sällan en stark hand. Låt oss säga att vi har A♣5♣. Om vi satsar på en flopp som 8♣7♣4♥ och vår motståndare synar vår satsning, kan vi oftast vara säkra på att motståndaren inte har en stark hand som 88, 77, 44, 65 eller 87, eftersom han oftast skulle höja med en sådan hand. De händer vi kan tillskriva motståndarens range som han använder för att syna vår satsning är troligen sådana som T9, J9 och A5, som är för att fullborda en stege (straight draw); händer som 86, 76 och 55 för att bilda par och gutshot till stegen. Händer som A8 eller 97 är för att bilda svaga par; händer som Q♣J♣ eller K♣T♣ är för att bilda färg. Och slutligen, händer som AJ eller KQ används för att försöka ta potten från motståndaren när turn kommer upp. Genom att dela upp dessa händer kan vår motståndare ha händer som stegmöjlighet, par + stegmöjlighet, svaga par, färgmöjlighet och (luft, eller ingenting alls). Med var och en av dessa händer kan man float på floppen. Endast den sista kategorin är hänförd till händer som spelar sämre på floppen eftersom en sådan hand inte bildar något par eller stark dragmöjlighet.
2. Ofta, när turn kommer upp, kommer vår motståndare att satsa med ett ganska brett, svagt handrange. Turn-kortet är 2♦ och nu är de gemensamma korten 8♣7♣4♥2♦.
Låt oss överväga vår motståndares handlingar med hans range när vi checkar på turn. Med möjligheter att fullborda stegar (straight draw), färger (flush draw) och med ingenting alls, eller med andra ord “luft”, kommer vår motståndare oftast att satsa (float) – det är enkelt eftersom en sådan satsning är det vanligaste sättet att vinna potten i en sådan situation. Oftast kommer motståndaren att välja att checka med händer som svaga par eller par + drag och händer som är av lägre värde. Med svaga par vill motståndaren nå showdown så billigt som möjligt eller utan någon kostnad alls.
Så när motståndaren satsar på turn betyder det oftast att hans range är mycket svag och nu är potten mycket stor. Därför är turn en utmärkt tidpunkt att göra en check-raise som en semi-bluff och naturligtvis på grund av anledning nummer 3, kapitalisering av döda pengar. Men ibland kan vår motståndare vara smart och bara syna (call) med en hand som 65 på floppen. Andra gånger kan turn-kortet i hemlighet hjälpa vår motståndare. Det kommer att finnas tillfällen när vår motståndare håller en hand som TT, 99, A8 eller 86 och bestämmer sig för att satsa (bet) på turn för att få ut mer pengar från oss om vi bestämmer oss för att göra en check-raise. För att kompensera för sådana möjligheter måste vi se till att vi har lite equity innan vi bestämmer oss för att göra en check-raise. Så A♣5♣ med gemensamma kort som 8♣7♣4♥2♦ är en utmärkt hand eftersom vi då har stor winning equity. A♣J♣ skulle också vara ett bra alternativ. K♦Q♥ skulle förmodligen inte vara ett så bra alternativ.
I spelet när floppen och turn är vända är det mycket viktigt att förstå när vi ska göra en andra fortsättningssatsning (c-bet) och när vi ska göra en check-raise. Om vår motståndare väljer att flat call på en våt bräda, innebär det vanligtvis att vår motståndares range inte inkluderar händer som set, två par eller stegar. Men om vår motståndare väljer att syna (call) på en torr bräda (säg en som 8♣7♦4♥), blir check-raise på turn ett mycket sämre alternativ. Med färre dragmöjligheter inkluderar en stor del av motståndarens satsningsrange på turn händer som långsamt spelade set (slow-played sets), två par eller till och med stegar. Om jag hade A♣5♣ på en bräda som 8♣6♦2♥4♣, skulle jag alltid göra en andra fortsättningssatsning på turn med planen att lägga mig om motståndaren höjer, istället för att planera en check-raise.
Beräkning av winning equity är mycket enkelt: vi måste titta på hur många outs vi har och med lite minne kommer vi ihåg att en nut flush draw vanligtvis har mellan 40 och 50 procent equity. En gutshot har cirka 18 procent på floppen. Mycket enkelt. Å andra sidan kan beräkning av fold equity vara mycket mer komplicerat. Vilka faktorer påverkar vår fold equity?
1. Spelartyp. Denna faktor är den mest betydande när man beräknar fold equity. Mot en dålig spelare (oavsett om det är en passiv-dålig eller aggressiv-dålig) minskar vår fold equity avsevärt, helt enkelt för att sådana spelare är mycket ovilliga att lägga sig med någon handstyrka. Svaret är enkelt, vi har ett bredare value bet range, men kan inte fortsätta aggression med svaga händer som förlitar sig på fold equity.
2. Brädans textur.
Tai yra tai apie ką mes katik diskutavome, yra gyvybiškai svarbu suprasti nusimetimo šansus (fold equity). Jei ant tokio flopo, kaip 983r, atsivertus ketvirtajai kortai (turn), mes pamatysime tūzą, mūsų nusimetimo šansai padidės. Jei atsivertus ketvirtajai kortai pasirodys T ir žemesnės vertės kortos, mūsų nusimetimo šansai (fold equity) sumažės. Ši dalis yra lengvai suprantama, overcardai padidina mūsų nusimetimo šansus, na o žemos vertės kortos (low cards) ir koordinuotos kortos sumažina.
3. Oponentų skaičius. Šita dalis yra viena iš aiškiausių. Jei žaidime dalyvauja daugiau galimų pradinių kombinacijų, tai reiškia yra daugiau galimybių jog boardas tiks vienam iš žaidimą pradėjusių oponentų, tokiu atveju mūsų nusimetimo šansai (fold equity) leidžiasi žemyn.
4. Įsivaizduojamas ir suvokiamas rankų range. Mes tai apžvelgsime plačiau išplėstiniame skyriuje, bet jei mes turime plačia (loose) ir paremta blefais (bluffy) istoriją, tai mūsų nusimetimo šansai (fold equity) mažėja. Jei mes turime siaurą (tight), solidžią istoriją tai nusimetimo šansai (fold equity) didėja. Tai vyksta todėl, kad keičiasi kaip mūsų oponentai suvokią mūsų range.
Kartais šios priežastys žaidžia viena prieš kitą. Boardas, gali būti labai gąsdinantis jei atsivertus ketvirtoji korta yra tūzas, bet oponento stilius prieš kurį žaidžiame yra loose-passive ir dėl šios priežasties mes neturėtume tęsti agresijos. Kitas kartais mes žaisime multyway pote, bet boardas bus sausas ir abu oponentai žaidžiantys prieš mus bus tight-passive, tokiu atveju yra puikus laikas agresijos tesimui. Tai yra pokerio žaidėjo darbas – mokėti balansuoti šiais faktoriais.
Straipsnių seriją parengta pagal Andrew Seidman pokerio knygą: “Easy game”. Norintys įsigyti originalą, kuris yra anglų kalba, gali tai padaryti balugawhale.com.